Direktlänk till inlägg 29 februari 2012

Varför lämnade du mig ensam kvar?

Av Emma Jonsson - 29 februari 2012 20:11

Det är hela fyra år sedan han lämnade mig ensam i denna onda värld, och jag förstår fortfarande inte varför, ett samtal är väl inte så svårt att slå? 

Han hör av sig till mormor lite då & då, men han har inte sagt ett endaste ord till mig under dessa år.

Ett samtal kan väl inte vara så svårt att slå, eller att svara när någon ringer kan väl inte heller vara så otroligt svårt som det verkar vara för honom?

Jag har skickat sms, jag har ringt, jag har varit dit, jag har varit till hans jobb, men han visade mig att han inte bryr sig om mig längre, så vad har jag för anledning till att försöka mer?

I somras åkte jag till Jennys jobb, endast för att träffa honom & ge fråga honom hur han ville ha det.

Jag stod och pratade med Jenny & Fredrik, och gick tillslut upp till fikarummet till honom, och gick fram till honom och gav han en kram, men han besvarade den inte.

Jag försökte få igång en konversation, men han svarade mig inte, han tittade knappt på mig.

Det är väl ett jävla bra tecken ifrån honom att han inte vill ha med mig och göra?

Men efter elva år tillsammans med honom, gör det ont i hela själen att veta att han inte bryr sig om mig.

Jag ringde till mormor och bröt ihop totalt, och förklarade för henne allt vad jag sagt & gjort, och hon sa att det kanske var för att han var på jobbet? 

Hon hade ringt till honom & sagt åt honom att vad han än gjorde, så skulle han aldrig stöta bort mig, för det var jag som stöttat honom, hjälpt honom & alltid berättat hur mycket jag älskade honom.

Ändå så har jag tydligen ingen betydelse i hans liv längre, efter elva år? 

Det är ju helt sjukt hur han kan bete sig såhär egentligen, han är ju ändå min morfar!

Jag saknar honom mer och mer för varje dag som går, och tårarna kommer alltid när jag tänker på honom, han har missat hur mycket som helst i mina tonår & ändå bryr han sig inte.

Vad gjorde jag för fel, jag måste bara få veta vad jag gjort eftersom han inte ens vill prata med mig.

För cirka en månad sen fyllde han år, men jag vågade inte ringa.

Det ända jag tänkte var:

- Jag måste ringa, jag måste visa att jag fortfarande bryr mig om honom & kommer ihåg honom!

Han skiter fullständigt i mig, men jag måst visa att min kärlek fortfarande lever kvar för min morfar.

Men jag vågade inte ringa, jag klarade helt enkelt inte av det.

Och nu har jag skickat iväg ännu ett sms till honom & där skrev jag bara för att se om han svarar:

- Den nionde mars, nästa fredag fyller jag sexton år & jag skulle vilja ha världens bästa present..

Och tänkte därför be dig om den... Jag önskar mig EN sak av dig morfar, och det är ett samtal ifrån dig..Ett endaste samtal, eller är jag inte värd två minuter av ditt liv?

Jag kommer att vänta, vänta & vänta, så jag hoppas att du ringer.. Jag älskar dig. 


Jag vet själv inte om jag gjorde rätt eller fel, men nästa fredag kommer jag sitta från att jag vaknar & fram till jag lägger mig och vänta på ett samtal från en viss person.

Och ringer han inte, så är min dag förstörd, då blir jag lika besviken även detta år, som jag blivit dom resterande tre åren...

Jag väntar, och hoppas på ett samtal, mer än så kan jag faktiskt inte göra. 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

-

Av Emma Jonsson - 9 mars 2012 23:48

Hur dum är jag egentligen? Det är väl en självklarhet att du inte skulle ringa, det förstod jag ju så varför hoppades jag? Jag satt och hoppades, lika mycket som jag gjort dom andra åren fast jag visste att det inte skulle komma något samtal ifrå...

Av Emma Jonsson - 9 mars 2012 18:21


Idag blir jag sexton, & ingen har tvingat er att gratulera mig.  För det är såhär att jag hatar att fylla år,  jag tycker det är slöseri med tid för andra.  Eftersom att bara för att man fyller år så ska man få hur mycket uppmärksamhet som helst,...

Av Emma Jonsson - 6 mars 2012 22:41

Om jag inte tänker tillbaka på stunder som varit i mitt liv som både liten & stor, så mår jag riktigt bra nu! För nu är det såhär, att om tre månader så bor min allra bästa vän i Bollnäs igen, och ni kan ju bara gissa vem det är? :) - Jo Marit He...

Av Emma Jonsson - 5 mars 2012 23:05


Just nu sitter jag hemma i älsklings soffa och myser med min lilla prinsessa, en riktigt gotjej har jag fått! Jag har alltid varit skeptisk emot katter eftersom jag inte verkar vara speciellt omtyckt av dom, men nu har jag äntligen blivit fäst vid ...

Av Emma Jonsson - 26 februari 2012 20:58

Jag har haft världens mysigaste helg & kommer även få det nästa helg. I fredags åkte jag ner till stan för att möta Emil, som då var borta vid Elgiganten, så jag gick dit och höll på att svettas ihjäl, Emil köpte en ny telefon & sen gick vi vidare ...

Ovido - Quiz & Flashcards