Eftersom allihopa på facebook vet, så kan jag ju lika gärna blogga om allt också..

Och ja det är ju såhär, att jag & Emil har det lite knas just nu, men dock tyckte jag inte att han behövde ändra relationsstatus, men gjort är gjort, och jag tänker inte ändra tillbaka förrän vårat förhållande är riktigt fixat igen!

Och jag har sett att folk som ändrat till komplicerade förhållande, blir singel inom en kort framtid, och händer det mig så vet jag faktiskt inte vad jag ska ta mig till!

Vi har det lite fram & tillbaka, jag mår verkligen inte bra, jag har ångest som står mig i halsen fan, och magen som är ett stort jävla bekymmer.

Vilket gör mig sur, grinig, och lätt irriterad, inte alla gånger, men händer väldigt ofta, tyvärr.

Och jag gör ALLT för att det inte ska gå ut över Emil, exempelvis strunta i att ringa, och då hade jag inte tid för honom?

Mitt liv, det ligger verkligen på minus just nu & jag vet heller inte vad jag ska göra!

Allt blir bara negativt, och jag har gråtit konstant sen igår, hållit uppe den timmen jag var i skolan & sen började det rinna på kinderna igen, så fort jag kommit utanför skolans dörrar.

Men det är ju såhär också, att ni måste hjälpa mig.

Någonting fel gör jag ju, det vet jag redan, men om ni inte berättar för mig vad jag gör för fel, så har jag inte en endaste chans att bättra på mina misstag!

Just nu sitter jag bara å är allmänt less på allt, pga jag mår åt helvete så börjar jag lätt tjafsa med alla, vilket jag har fixat fram bevis på nu, idag.

Jag är kär i världens bästa kille, men han är värd någon så tusen gånger mycket bättre tjej än mig, jag borde inte få ha honom vid min sida när det finns så otroligt många bättre & underbarare tjejer där ute.

Emil gör mig glad, han får mig att le, han får mitt hjärta att slå, han är min ängel & han är min drömprins, men just nu känns allt som en stor jävla mardröm, som att drömmarna håller på att krossas.

Emil är min framtid, han är mitt liv & allt därtill, han är ljuset i mitt liv & han gör att jag andas.

Han får mig att vilja leva, vilja kämpa & det är för han jag tar mina andetag varenda dag.

Och mister jag honom så vet jag inte vad jag gör, jag vet inte vart jag tar vägen.

Jag vet helt enkelt inte hur jag ska orka längre, jag kämpar & försöker för allt i världen och helst av allt så skulle jag vilja vara med Emil NU, men hur ska det gå till då?

Jag har inga pengar så jag tar mig inte till honom, för busskortet slutade att fungera för en minut sen.

Han svarar inte på sms, eller på facebook & ringar vågar jag faktiskt inte.

Jag vill inte bryta ihop i telefon, ska jag gråta, så ska han kunna trösta mig också, och det kan han inte genom telefonen.

Ända sättet han kan trösta mig just nu, är att jag får känna mig älskad i hans varma och trygga famn..

Men men det kan väl jag bara total skita i..

Önskar bara att jag kunde åka långt bort nu, och vara borta länge, och se hur många som skulle märka att jag varit borta, förutom familjen dock...

Och ibland önskar jag även att jag kunde somna på kvällen, och inte behöva vakna något mer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hur dum är jag egentligen? Det är väl en självklarhet att du inte skulle ringa, det förstod jag ju så varför hoppades jag? Jag satt och hoppades, lika mycket som jag gjort dom andra åren fast jag visste att det inte skulle komma något samtal ifrå...

Idag blir jag sexton, & ingen har tvingat er att gratulera mig.  För det är såhär att jag hatar att fylla år,  jag tycker det är slöseri med tid för andra.  Eftersom att bara för att man fyller år så ska man få hur mycket uppmärksamhet som helst,...

Om jag inte tänker tillbaka på stunder som varit i mitt liv som både liten & stor, så mår jag riktigt bra nu! För nu är det såhär, att om tre månader så bor min allra bästa vän i Bollnäs igen, och ni kan ju bara gissa vem det är? :) - Jo Marit He...

Just nu sitter jag hemma i älsklings soffa och myser med min lilla prinsessa, en riktigt gotjej har jag fått! Jag har alltid varit skeptisk emot katter eftersom jag inte verkar vara speciellt omtyckt av dom, men nu har jag äntligen blivit fäst vid ...

Det är hela fyra år sedan han lämnade mig ensam i denna onda värld, och jag förstår fortfarande inte varför, ett samtal är väl inte så svårt att slå?  Han hör av sig till mormor lite då & då, men han har inte sagt ett endaste ord till mig under des...